1. Start
  2. Viltguiden
  3. Hönsfåglar
  4. Tjäder

Tjäder

Tetrao urogallus

Tjädern är vår största hönsfågel och finns i skogsbygd över nästan hela landet, men inte på Gotland. Mest känd är den för spelet på våren, när tuppar och hönor samlas på en gemensam spelplats.

30 oktober 2026

I dag: jakttid på tjäder i en del av landet. Länen står längre ner.

Allmän jakttid enligt jaktförordningen. Detaljerna står under Jakttid.

Tjädertupp med röd ögonkam och ljus näbb som äter tallbarr i en snöig tall juliaugseptoktnovdecjanfebmarsaprilmajjuni12345
  • Jakttid

Tjädertupp som äter tallbarr i en tall på vintern. Bilden är AI-genererad.

I korthet

Vikt, tupp
3,5–4,7 kg
Längd
Kan bli över 90 cm
Kull
6–9 ägg
Livslängd
Upp till cirka 10 år
Bestånd
350 000 spelande tuppar (2019)
Vinterföda
Tallbarr

Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäder; Svenska Jägareförbundet, Tjäderns förökning; Svenska Jägareförbundet, Tjäderns population; Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets förslag på jakttider. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Jakttid

1Blekinge, Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Västra Götalands och Östergötlands län
25 aug–30 sept
2Övriga delar av landet utom Gotlands län och Skåne län
25 aug–15 nov
3Orrtupp och tjädertuppBlekinge, Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Västra Götalands och Östergötlands län
1–31 jan
4Orrtupp och tjädertuppSkåne län
1–15 sept och 1–31 jan
5Orrtupp och tjädertuppÖvriga delar av landet utom Gotlands län
16 nov–15 feb

Gäller jaktåret 2026/27. Från 1 juli 2027 gäller jaktförordningen i lydelsen enligt SFS 2026:1693.

Alla jakttider för tjäder

Källa: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1 punkt 20 och bilaga 1 punkt 21. Från 1 juli 2027: SFS 2026:1693. Kontrollerad 28 oktober 2026.

Vapen

Kulgevär

Kulgevär med patron i klass 1, 2 eller 3.

Patron i klass 4 får inte användas på tjäder. Listan i 2 kap. 14 § har järpe, ripa, fasan och rapphöna men inte tjäder.

Hagelgevär

Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20.

Haglen får vara högst 4,1 mm (US nr 1) i diameter.

Hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 eller .410 får inte användas på tjäder, som saknas i listan i 3 kap. 14 §.

Luftgevär

Luftgevär får inte användas på tjäder, som saknas i listan i 6 kap. 10 §.

Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 11–13 §§, 3 kap. 13 § och 3 kap. 12 §. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Kännetecken

Hönan känns igen på den rostbruna färgen på bröst och stjärt, som skiljer henne från andra hönsfåglar.

När tjädern flyger upp hörs ett mycket ljudligt vingbuller.

Benen är klädda med fjädrar.

Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäder. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Kön och ungdjur

Tuppen är mest svart, med blågrönt skimrande bröst, vita teckningar på vingknogen och vingarna och ett rött fält längs ögats överkant.

Hönan är betydligt mindre än tuppen och brunspräcklig med mörk tvärvattring.

Tuppens ålder syns på stjärten. Hos unga tuppar är stjärtfjädrarna smala och rundade i spetsen, och vid fyra års ålder har de blivit bredare och tvärt avskurna.

Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäder. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Så lever den

Föda

De första veckorna lever kycklingarna mest på insekter. Den vuxna tjädern äter nästan bara växter.

På sommaren äter tjädern bärris, knoppar, örter och en del insekter. Mot hösten blir bär, frön och aspblad viktiga.

Tjädern äter grus, som hjälper till att mala ner födan. Därför kan du se den på grusvägar.

Fortplantning

Spelet börjar i april och kan hålla på en bit in i juni. Det når sin topp under ”hönsveckan” i maj, då många hönor besöker spelplatsen samtidigt.

Hönan väljer själv vilken tupp hon parar sig med. Oftast blir det en av de äldre.

Hönan ruvar 6–9 ägg i ungefär fyra veckor. Kycklingarna kläcks i början av juni, lite senare i norr.

Ägg eller ungar per kull: 6–9. Ruvning: ungefär 28 dygn.

Tjäder 6–9
Orre i snitt 8
Järpe 7–11
Dalripa omkring 10
Fjällripa omkring 10
Rapphöna 10–15
Fasan cirka 10
015

Beteende

Tjädrar lever mest ensamma, men på vintern kan både hönor och tuppar bilda små flockar.

I vinterkylan sparar tjädern energi genom att gräva ner sig i snön eller söka skydd under en gran med nedhängande grenar.

Tjädrar flyttar sällan långt, oftast några till något tiotal kilometer. Ungfåglar och en del vuxna hönor kan röra sig längre.

Storlek

Vikt: vanligtvis 3,5–4,7 kg (tupp). Längd: kan bli över 90 cm (tupp).

Livslängd

Högsta kända ålder: kring tio år (maximal livslängd).

Tjäder kring tio årmaximal livslängd
Järpe 7 år och 4 månaderringmärkt fågel
010 år

I Sverige

Häckande par i Sverige: 350 000 par (2008).

Tjäder 350 000 par2008
Orre minst 170 000 parslutet av 1990-talet
Järpe 64 000 par2019
Dalripa 220 000 par2025
Fjällripa 75 000 par2025
Rapphöna 14 000 partidigt 2000-tal
Fasan 31 000 par2019
0350 000 par

Källor: Svenska Jägareförbundet, Finlands viltcentral, Naturhistoriska riksmuseet och Naturvårdsverket. Skalorna jämför arterna i samma grupp och kan bygga på olika källor. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Spår, läte och livsmiljö

Spår

Under speltiden på senvintern och våren släpar tuppen ofta vingspetsarna i snön. Då blir det parallella skåror på båda sidor om fotspåren.

Spillningen är korvar av hopkittade tallbarrsrester, cirka 6–7 cm långa och 1 cm tjocka, ofta vita av urinsyra i ena änden. En tjäder lämnar drygt hundra sådana per dygn.

På vintern kan tupparna beta så hårt på enskilda tallar, ibland i flock, att bara de yttersta barren på grenarna blir kvar.

Läte

Spelet börjar i gryningen med enstaka knäppningar från tuppen i trädet. De går över i allt snabbare dubbelknäppningar, en djup klunk och till sist en sisning, ett väsande ljud med hög ton.

Kvällen före en speldag kommer tupparna till natträd på spelplatsen och hörs en stund med rapande läten innan det blir mörkt.

Livsmiljö

Tjädern föredrar gammal barrblandskog med 30–70 procent tall, men inte den allra äldsta eller mest talldominerade skogen.

Spelplatserna ser olika ut i olika delar av landet, men alla är stabila och förändras lite från år till år.

Trakthyggesbruket har kraftigt minskat tjäderns livsmiljöer och gjort många spelplatser olämpliga.

Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäder; Svenska Jägareförbundet, Tjäderns förökning; Svenska Jägareförbundet, Tjäderns population. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Förväxling

Tjäderhönan förväxlas lättast med orrhönan. Rakt bakifrån syns tjäderhönans ljusa ”hängslen”, ljusa stråk längs ryggsidorna, som orrhönan saknar.

Jämför tjäder och orreOrre i viltguiden

Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäder. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Visste du?

  • Spelar på kvarliggande snö

    I Bergslagen spelar tjädern ofta vid en skuggig mosskant där tjälen håller kvar en snöfläck in i maj. Mot den vita skaren tar sig tuppen bättre ut.

    Källa: Naturvårdsverket, Tjäder: en förvaltningsinriktad kunskapssammanställning och analys av inventeringsmetoder (rapport 7156)

  • Spillningen fungerar som klocka

    Tjädern släpper en spillningskorv ungefär var tionde minut. Därför går det att räkna ut hur länge en förflyttning har tagit och hur fort fågeln har rört sig.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäder

  • Spelgalna tuppar

    Där en gammal spelplats har kalhuggits dyker det ibland upp så kallade spelgalna tuppar. De kan bli aggressiva, till och med mot människor.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäderns förökning

  • Rackelhanen

    Korsningen mellan orre och tjäder kallas rackelhane. Den ser ut som ett mellanting, med orrens kraftiga röda ”ögonbryn” och tjäderns solfjäderlika stjärt.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäderns förökning

  • Förbjudet redan 1864

    Förr sköts många tjädertuppar på spelplatserna. Det förbjöds redan 1864, men lär ha fortsatt i några decennier till.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäderjakt och förvaltning

Testa dig

1. När får du jaga orrtupp och tjädertupp i Skåne län?

2. Vilka kulpatroner får du använda vid jakt på tjäder?

3. Vilken vikt stämmer för tjäder (tupp)?

Artkännedom på teoriprovet

Artkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.