Här skiljer de sig
Allmän jakttid
Tjäder och orreI 20 av 21 län
Järpe, dalripa och fjällripaI 7 av 21 län
Rapphöna16 sept–30 nov
Fasan1 okt–31 jan
Kulpatroner
Tjäder och orreKlass 1, 2 och 3
Järpe, dalripa, fjällripa, rapphöna och fasanAlla fyra klasser
Hagelgevär
Tjäder och orreKaliber 12, 16 och 20
Järpe, dalripa, fjällripa, rapphöna och fasanKaliber 12 till .410
Ägg eller ungar per kull
Tjäder6–9
Orrei snitt 8
Järpe7–11
Dalripa och fjällripaomkring 10
Rapphöna10–15
Fasancirka 10
Häckande par i Sverige
Tjäder350 000 par (2008)
Orreminst 170 000 par (slutet av 1990-talet)
Järpe64 000 par (2019)
Dalripa220 000 par (2025)
Fjällripa75 000 par (2025)
Rapphöna14 000 par (tidigt 2000-tal)
Fasan31 000 par (2019)
Tetrao urogallus
Tjädern är vår största hönsfågel och finns i skogsbygd över nästan hela landet, men inte på Gotland. Mest känd är den för spelet på våren, när tuppar och hönor samlas på en gemensam spelplats.
Lyrurus tetrix
Orren är en skogshöna som gärna söker sig ut i det öppna. På våren spelar tupparna i grupp ute på mossar och sjöisar, och på vintern håller fåglarna ihop i flock.
Tetrastes bonasia
Järpen är Sveriges minsta skogshöna och håller sig gärna dold i täta, fuktiga granskogar. Oftare än du ser den hör du den: ett vasst, visslande läte.
Lagopus lagopus
Dalripan är ripan som skrattar: på våren hörs tupparnas kacklande spelläte i fjällbjörkskogen. Dräkten skiftar med årstiden, från brunspräcklig till vit.
Lagopus muta
Fjällripan är ripan på kalfjället, ovanför trädgränsen. Den häckar bara i fjällen och lever där året runt.
Perdix perdix
Rapphönan är odlingslandskapets lilla hönsfågel, som hellre springer undan än flyger. Den har blivit ovanlig och finns i dag främst på Gotland, Öland och lokalt i Syd- och Mellansverige.
Phasianus colchicus
Fasanen är en långstjärtad hönsfågel från Östra Asien som infördes i Sverige på 1800-talet. Den lever i jordbrukslandskapet, och nästan alla fasaner som jagas är uppfödda och utsatta.
Natt i träd eller snö
Tjädern övernattar ofta i träd. Orre, järpe och ripor ligger däremot gärna i snölegor när det finns lös snö.
Källa: Naturvårdsverket, Tjäder: en förvaltningsinriktad kunskapssammanställning och analys av inventeringsmetoder (rapport 7156)
Krockar med vindkraftstorn
Hönsfåglar krockar lätt med sådant som människan byggt, troligen för att de flyger snabbt men styr dåligt. Vid vindkraftverk är det främst själva tornet de flyger in i.
Källa: Naturvårdsverket, Tjäder: en förvaltningsinriktad kunskapssammanställning och analys av inventeringsmetoder (rapport 7156)
Spel på gemensam plats
Tjäder och orre hör till de få svenska fåglar som samlas på en gemensam plats för att para sig. De andra är brushanen och dubbelbeckasinen.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäderns förökning
Färre rovdjur, fler fåglar
På Rånön och Bergön i Bottenviken ökade skogshönsen med 56–80 procent på två år, på den ö där en stor del av rävarna och mårdarna fångats bort.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Tjäderns population
Artkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.
Kontrollerad 29 oktober 2026.
