- Start
- Ordlista
Jaktens ordlista
Orden du möter i jakten och på teoriprovet, förklarade kort. Sök på vanlig svenska om du inte vet vad jägaren kallar det.
allt du gör för att fånga eller döda viltJaktEnligt jaktlagen är jakt att fånga eller döda vilt. Det räknas också som jakt att söka efter, spåra eller förfölja vilt för att fånga eller döda det.andhanens dräkt när han liknar honanEklipsdräktDen honlika dräkt som andhanar byter till efter vårens praktdräkt. I eklipsdräkt liknar hanen honan.
andhanens färggranna dräktPraktdräktDen färggranna dräkt som andhanar bär under våren. Hanar som inte har praktdräkt liknar honorna. Kricka i viltguiden
att leta upp ett skadat djurEftersökJakt på vilt som har skadats vid jakt eller varit med i en krock med ett fordon eller tåg. Regler för eftersök
att lägga ut mat vid en åtelÅtlingAtt göra i ordning och sköta en åtel genom att lägga ut eller lämna kvar lockmedel där. Regler för åtel
att sitta still och vänta på viltetVaktjaktJakt där du väntar på en plats dit djuren ofta kommer, till exempel vid ett betesområde eller i ett jakttorn. Jaktformer
att smyga sig nära viltetSmygjaktJakt där du smyger sakta mot vinden och ofta stannar för att spana med kikare. Den används oftast på klövvilt som älg och rådjur. Jaktformer
att tömma fällanVittjaAtt ta hand om fångsten i en fälla eller ett annat fångstredskap.att tömma vapnet på patronerPlundraAtt ta ur patronerna ur vapnet. I provet ska du plundra vapnet och sedan kontrollera patronläget och magasinet innan vapnet ställs i vapenstället.
att vänta på viltet vid en åtelVakskytteVaktjakt vid en åtel.
avgiften du betalar för att få jagaViltvårdsavgiftAvgiften du betalar för att få jaga. Regeringen bestämmer den och den betalas per jaktår. Jaktkortet är beviset på att du har betalat. Jaktkortet
behållaren för patronernaMagasinBehållaren som rymmer patronerna och matar fram en ny patron när du laddar om. Den kan vara löstagbar eller sitta fast i vapnet.
björnens vinterboIdePlatsen där björnen ligger under vintern. Björnen går vanligtvis i ide i slutet av oktober eller början av november. Björn i viltguiden
boet där rovdjur får sina ungarLyaBoet där till exempel varg och järv har sina ungar. Vargvalpar kan födas i en grävd lya, men också under en gran eller bakom en rotvälta. Varg i viltguiden
breda, platta älghornSkovelhornEn av älgtjurens två huvudtyper av horn. En tjur med skovelhorn kallas palmat, och typen är vanligare i norra Sverige än i södra. Älg i viltguiden
de mindre vilda djuren och fåglarnaSmåviltDet mindre viltet, till exempel räv, hare och gäss. I livsmedelsreglerna räknas vilda fåglar och hardjur som småvilt.
de stora vilda däggdjurenStorviltI livsmedelsreglerna de vilda däggdjur på land som inte är småvilt, till exempel älg, hjort, rådjur, vildsvin och björn.
de vilda djur som jaktlagen gällerViltEnligt jaktlagen är vilt vilda däggdjur och fåglar.den del av jaktmarken som jagas just nuSåtEtt avgränsat jaktområde, på jaktspråk. En jaktmark kan delas in i flera såtar beroende på vilken jakt som bedrivs.
den som får undersöka fällt viltUtbildad personDen som gör den första undersökningen av fällt vilt som ska levereras till en vilthanteringsanläggning. Personen ska ingå i jaktlaget eller finnas i närheten av jaktområdet.
den som går i drevetDrevkarlDen som går i drevet och driver viltet mot skyttarna. Även den som går i drev ska betala viltvårdsavgift.
den som har rätt att jaga på markenJakträttshavareDen som har jakträtten på en mark. Utan jakträttshavarens medgivande får du inte ta vägen över någon annans jaktområde med vapen eller fångstredskap. Jaktmark och jakträtt
den som leder jaktenJaktledareDen som leder en gemensam jakt. Innan jakten börjar ger jaktledaren instruktioner, och de ska följas. Jaktledare
det du siktar medRiktmedelDet du siktar med, till exempel öppna riktmedel eller kikarsikte. Ett kulgevär ska ha riktmedel som visar var det träffar.
det minsta antal djur som behövsReferensvärdeDet minsta antal djur av en art som behöver finnas i landet för att arten ska ha gynnsam bevarandestatus. För björn är referensvärdet 1 400 individer. Björn i viltguiden
det som fångar kulan efter skottetKulfångEn vall, en höjd eller annan terräng som fångar upp kulorna efter skottet. Från ett jakttorn får du bra kulfång, eftersom skotten riktas mot marken.dit pengarna för jaktkortet gårViltvårdsfondenFonden som viltvårdsavgifterna går till. Pengarna används för att främja viltvården, bland annat genom viltforskning och bidrag till ideella organisationer.
djur som har hornHornbärandeJaktförordningens ord för rådjur och dovhjortar med horn. De har egna jakttider, till exempel får hornbärande rådjur jagas 16 augusti–30 september med smyg- eller vaktjakt. Jakttid för rådjur
djur som tillfaller statenStatens viltVilt av vissa arter som tillfaller staten om det tas om hand, hittas dött eller dödas när det är fredat. Hit hör bland annat björn, varg, järv, lo och utter.drevjakt på småviltKlappjaktSamma jaktmetod som drevjakt, men på småvilt.
där orre och tjäder spelarSpelplatsPlatsen där tupparna samlas och spelar, till exempel hos orre och tjäder. De spelande tupparna är platstrogna. Orre i viltguiden
där patronen ligger när du skjuterPatronlägePlatsen i vapnet där patronen sitter inför skottet. I provet ska du kontrollera både patronläget och magasinet innan vapnet ställs i vapenstället.
ejderns haneGudingHanen hos ejder. Han känns igen på den vita dräkten med svart hätta. Dykänder i viltguiden
en enda kula för hagelgevärSlugpatronEn patron för hagelgevär med en enda projektil i stället för hagel, till exempel brennekepatron och sabotpatron.en införd art som skadar naturenInvasiv främmande artEn främmande art som har konstaterats hota eller skada den biologiska mångfalden där den har kommit in eller spridits.
en parasit som kan finnas i köttetTrikinerSmå parasitära maskar som kan infektera flera arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. Trikinprov
en plats med mat som lockar viltÅtelEn plats där lockmedel placeras för att locka till sig vilt. Åtel får användas vid jakt på alla viltarter. Regler för åtel
ett djurs eget områdeRevirEtt område som ett djur försvarar mot andra. Rådjursbockar bildar revir på våren och försvarar det tills brunsten är över i augusti. Rådjur i viltguiden
fel djur i fällanBifångstNär fällan fångar en annan art eller ett annat djur än den är godkänd för.
flera fastigheter som jagar tillsammansViltvårdsområdeTvå eller flera fastigheter som har gått samman för att samordna jakten och viltvården. Fastighetsägarna bildar en viltvårdsområdesförening.foder eller doft som lockar viltLockmedelFoder av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung, eller doft- och smakämnen som tjära, som används vid åtling.
får inte jagasFredadVilt som inte får jagas. Allt vilt är fredat om inte lagen, en föreskrift eller ett beslut tillåter jakt.
fällaFångstredskapEn anordning som är gjord för att fånga eller döda vilt. Alla fångstredskap ska vara godkända av Naturvårdsverket. Regler för fällfångst
fälla som dödar djuret direktDödande fällaEn fälla som fångar och dödar djuret i fångstögonblicket. Kallas också slagfälla.
fälla som fångar djuret levandeLevandefällaEn fälla som håller kvar djuret levande, i en bur, i ett nät eller med en snara.
gevär för hagelHagelgevärEtt gevär med en eller flera slätborrade pipor för hagelpatroner och slugpatroner. Vapenlicens
gevär för kulpatronerKulgevärEtt gevär med en eller flera räfflade pipor för kulpatroner. Det hålls med två händer och läggs an mot axeln. Vapenlicens
gevär med både hagelpipa och kulpipaKombinationsgevärEtt gevär med både slätborrade pipor för hagelpatroner och räfflade pipor för kulpatroner.gräsandens haneDrakeHanen hos gräsand. Han har grönt huvud, medan honan är brunspräcklig. Gräsand i viltguiden
grävlingens eller rävens boGrytBo under jord hos grävling och räv. Ibland bor båda arterna i samma gryt. Grävling i viltguiden
hanen hos kronhjort och dovhjortHjortHanen hos kronhjort och dovhjort. Honan kallas hind. Kronhjort och dovhjort
huden på horn som växerBasthudHuden som täcker hjorthornen medan de växer. Den står för näringen till hornet med hjälp av blodet.hund som bara driver en kort stundKortdrivareEn hund som bara driver en kort stund och slutar när viltet lämnar såten. Jakt med hund
hund som driver viltet framför sigDrivande hundEn hund som driver viltet framför sig med skall. Jägaren väntar på ett pass där viltet kan komma förbi. Jakt med hund
hund som får älgen att stannaStällande hundEn hund som söker upp viltet och skäller så att det stannar kvar. Jakt med ställande hund är den vanligaste jaktformen på älg. Älghunden
hund som hämtar skjutet viltApportörEn hund som letar upp och hämtar dött och skadskjutet vilt åt sin förare, oftast vid jakt på fågel och småvilt.
hund som skrämmer upp viltet nära jägarenStötande hundEn hund som söker nära sin förare och stöter upp viltet inom skotthåll. Den används mest vid jakt på småvilt.
hund som skäller på fågel i trädTrädskällareEn fågelhund som hittar fågel i träd och skäller så att jägaren kan smyga sig inom skotthåll. Jakten är en typ av smygjakt.
hund som stannar och visar var fågeln ärStående hundEn fågelhund som stannar tvärt med nosen mot fågeln när den får vittring. Det kallas att hunden står, och sedan får hunden fågeln att flyga upp.
hundens skall när viltet står stillStåndskallDet skall som hunden ger för att få viltet att stanna kvar på platsen. Både ställande hundar och trädskällare skäller ståndskall. Älghunden
hundens skall när älgen går undanGångståndNär älgen går vidare och den ställande hunden följer efter och skäller.
hur kraftig kulpatronen ärKulpatronklassKulpatroner delas in i klass 1 till 4 efter kulans vikt och energi. Klass 1 får användas på alla viltarter, men klass 2 inte på till exempel älg, hjortar och vildsvin.
hus som ligger nära varandraSammanhållen bebyggelseMinst tre byggnader på minst två tomter som gränsar till varandra eller bara skiljs åt av en väg, gata eller parkmark. Begreppet finns i reglerna för vapen vid eftersök.
jakt där viltet drivs mot skyttarnaDrevjaktJakt där drevkarlar går fram på en linje och driver viltet mot skyttarna. Den används oftast vid jakt på klövvilt. Jaktformer
jakt efter tillstånd från länsstyrelsenLicensjaktJakt som kräver licens från länsstyrelsen. Älg får till exempel jagas efter licens inom ett område som länsstyrelsen har registrerat.
jakt för att stoppa skadorSkyddsjaktEtt undantag från fredningen av vilt. Syftet är att förhindra skador, till exempel på boskap eller åkermark. Regler för skyddsjakt
jakt med fällorFällfångstJakt med fällor och andra fångstredskap. Du behöver ingen jägarexamen, men du ska ha jaktkort och jakträtt där du fångar. Regler för fällfångst
jägarnas räkning av sedda älgarÄlgobsJägarnas rapporter om hur många älgar de ser under början av älgjakten. Rapporterna används för att följa älgstammen.jägarnas år, från juli till juniJaktårJägarnas år, från 1 juli till 30 juni. De allmänna jakttiderna räknas inom jaktåret.konstgjord fågel som lockar fåglarBulvanEn konstgjord fågel som ställs ut på land för att locka till sig fåglar, till exempel vid jakt på kråka och duva. Kråka i viltguiden
kortet som visar att du betalat för att jagaJaktkortBeviset på att du har betalat viltvårdsavgiften. Kortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år. Jaktkortet
krock med ett vilt djurViltolyckaEn krock mellan ett fordon och vilt. Är djuret till exempel en älg, ett rådjur eller ett vildsvin ska föraren märka ut platsen och kontakta polisen. Viltolycka
kula eller hagel som studsarRikoschettNär en kula eller ett hagel studsar mot mark, vatten eller ett föremål och fortsätter i en ny bana. Risken ökar vid träff på hårda ytor som frusen mark eller berghällar.
kula utan blyBlyfri kulaEn kula som innehåller högst tre viktprocent bly.
kulans energi på 100 meterE100Kulans anslagsenergi 100 meter från mynningen. Värdet är ett av kraven för vilken klass en kulpatron hör till.
lockfåglar som flyter på vattnetVettarKonstgjorda fåglar som läggs ut på vattnet för att locka till sig fåglar, till exempel vid jakt på änder och gäss. Simänder i viltguiden
lös kulpipa i ett hagelgevärInstickspipaEn lös räfflad pipa som monteras i en hagelpipa, så att vapnet kan användas med kulpatron.
när en art får jagas utan särskilt beslutAllmän jakttidDe tider i jaktförordningens bilaga 1 då en art får jagas. Under allmän jakttid jagar du utan särskilt tillstånd och utan att antalet djur är begränsat.när fåglarna byter fjädrarRuggningNär fåglarna byter fjädrar. Änder byter alla vingpennor samtidigt och kan inte flyga förrän de nya har vuxit ut.
när hjortdjur skrubbar hornen mot trädFejningNär hjortdjur skrubbar hornen mot träd och buskar.när hunden får upp harenPåstickÖgonblicket när den drivande hunden reser haren ur legan. Skogshare i viltguiden
när vildsvin gräver i markenBökningNär vildsvin bökar i marken efter föda. Bökandet blottlägger jord där konkurrenssvaga växter får en chans. Vildsvin i viltguiden
område där älg jagas på licensLicensområdeEtt område som länsstyrelsen har registrerat för älgjakt efter licens. Älg i viltguiden
område där älg jagas utan licensÄlgskötselområdeEtt område som länsstyrelsen har registrerat för älgjakt utan licens. För området ska det finnas en skötselplan. Älg i viltguiden
omsorgen om viltet och anpassningen av jaktenViltvårdEnligt jaktlagen ingår det i viltvården att se till att viltet får skydd och stöd och att jakten anpassas efter hur mycket vilt det finns.parningstiden hos hjortdjurBrunstParningstiden hos hjortdjur. Under brunsten kan du höra kronhjortarnas kraftiga brölande. Kronhjort i viltguiden
patron med många små kulorHagelpatronEn patron med många små projektiler, hagel, som börjar spridas som en svärm vid pipans mynning.
platsen där djuret stod när du skötSkottplatsPlatsen där viltet befann sig när det blev beskjutet.platsen där skytten väntarPassPlatsen där skytten står och väntar på att viltet ska komma förbi, ofta ett ställe som jägarna har märkt ut i förväg. Skytten kallas passkytt. Jaktformer
rådjurets haneBockHanen hos rådjur. Bocken är bara ett par kilo tyngre än geten. Rådjur i viltguiden
rådjurets honaGetHonan hos rådjur. En get som är könsmogen men ännu inte har fött kid kallas smaldjur. Rådjur i viltguiden
rådjurets ungeKidUngen hos rådjur, som också kallas killing. Geten lämnar ofta sina nyfödda kid en stund men är inte långt borta. Rådjur i viltguiden
rådjurshona som inte har fått kidSmaldjurEn rådjurshona som är könsmogen men ännu inte har fött kid. Rådjur i viltguiden
rätten att jaga på en viss markJakträttRätten att jaga på en mark. Den som äger marken har jakträtten och kan låta någon annan jaga där, till exempel genom att arrendera ut jakten. Jaktmark och jakträtt
rätten att röra sig fritt i naturenAllemansrättenRätten för alla att röra sig fritt i naturen, även på privat mark. Jakt ingår inte i allemansrätten, den har egna lagar.
sikte med en ljuspunktLasersikteEtt sikte som belyser målet med en ljuspunkt. Det får användas vid eftersök på klövvilt.
sikte som gör att du ser i mörkerMörkersikteEtt sikte med en sensor som tar emot reflekterad infraröd strålning. Kallas också bildförstärkande riktmedel. Regler för mörkersikte
vapen du laddar om för handManuellt repeterandeEtt vapen som du laddar om för hand från magasinet efter varje skott. Exempel är cylinderrepeter, pumprepeter och bygelrepeter.
vapen du skjuter med en handEnhandsvapenEtt skjutvapen som avfyras med en hand, har räfflad pipa och bara är gjort för kulpatroner.
vapen som laddar om av sig självtHalvautomatiskt vapenEtt vapen som laddar om automatiskt efter varje skott, men där du måste avfyra varje skott för sig.
vildsvinets honaSuggaHonan hos vildsvin. Suggorna lever i grupper med sina kultingar. Vildsvin i viltguiden
vildsvinets ungeKultingUngen hos vildsvin. En sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar är undantagen från den allmänna jakttiden för vildsvin. Vildsvin i viltguiden
vilt du får sälja direkt till kunderSmå mängderDen mängd vilt och viltkött som en jägare får sälja eller ge direkt till konsumenter och till butiker.
vilt som dött utan att jagasFallviltVilt som tas om hand, hittas dött eller dödas på annat sätt än vid jakt. Rätten till fallvilt ingår i jakträtten.
värmekamera som sikteTermiskt sikteEtt sikte med en sensor som tar emot utstrålad infraröd strålning. Kallas också värmesikte. Regler för mörkersikte
älg, hjortar och vildsvinKlövviltSamlingsnamnet för älg, rådjur, vildsvin, dovhjort och kronhjort. Även mufflon finns frilevande i Sverige.älghorn med långa taggarStånghornDen andra huvudtypen av älghorn, med 6–10 långa och ganska tjocka taggar. Kallas också cervin typ. Älg i viltguiden
älgkalven från året innanFjolårskalvFörra årets kalv. Inför en ny kalvning stöter älgkon bort sin fjolårskalv, och de bortstötta kallas fjolingar. Älg i viltguiden
Inget ord i ordlistan heter så än.
Ord med orange pil har en egen sida med mer om ordet och en övningsfråga, 17 av 113 hittills.
Orden på teoriprovet
Provet frågar efter jaktens ord, från hane och hona till lagens begrepp. I kursen lär du dig dem i sitt sammanhang, med frågor som förklarar varje svar.
Källor
- BirdLife Sverige: En and på frammarsch: veckans fågel
- Livsmedelsverket: Jägares leveranser av frilevande vilt och kött av frilevande vilt (Kontrollwiki), Jakt, vilt och viltkött (Kontrollwiki)
- Länsstyrelsen Gävleborg: Vildsvinsförvaltning
- Länsstyrelsen Västerbotten: Rovdjursspår i snö
- Naturhistoriska riksmuseet: Gryt: räv och grävling, Ejder, Brunbjörn
- Naturvårdsverket: Allemansrätten för markägare, Jakt på rådjur, dovhjort, vildsvin och mufflonfår, Skyddsjakt, NFS 2018:3 om användande av fångstredskap, NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, Jägarregistret, Fångstredskap, Vanliga frågor om jakt, Klövviltsförvaltning, Kompetensbeskrivning: teoretiska kunskaper för blivande jägare, Åtling vid jakt på klövvilt, NFS 2026:1 om åtling och användning av åtlar vid jakt, Jägarorganisationernas PM om jägarexamen (JPM), Björn, populationsutveckling i Sverige, Jaga blyfritt med kula, Förbud mot blyhagel vid våtmark, NFS 2022:4 om förvaltning av stora rovdjur
- Skogsstyrelsen: Viltskador
- SLU: Fakta om älgar (Tema älg), Vildsvin gör nytta i brukade skogar, Djurfakta (skolmaterial till Tema älg)
- SLU Artdatabanken: Älg på rödlistan
- SLU Viltskadecenter: Rovdjurskunskap för tjänstemän: Varg
- SVA: Trikiner hos vildsvin och andra svenska djur
- Svensk författningssamling: SFS 2021:651, bilaga 1 till jaktförordningen
- Svenska Akademiens ordbok: Kulfång (under ordet kula), Rikoschett, Skottplats (under ordet skott)
- Svenska Jägareförbundet: Jakt med apporterande hund, Faktablad: Rådjur, Rådjur, Faktablad: Kronvilt, Jakt för bulvaner och vettar, Drevjakt, klappjakt, Jakt med drivande hund, Knipa, Bläsand, Älg, Fällor och fällfångst, Faktablad: Vildsvin, Jakt med ställande hund, Faktablad: Dovvilt, Så funkar jakt, Faktablad: Älg, Jakt med kortdrivare, Vaktjakt, Kricka, Bläsgås, Smygjakt, Dalripa, Tjäderjakt och förvaltning, Jakt med stående hund, Jakt med trädskällare, Jakt med stötande hund, Predatorkontroll
- Sveriges riksdag: Jaktförordningen (1987:905), Jaktlagen (1987:259), Lag (2000:592) om viltvårdsområden
Varje förklaring bygger på ett citat ur någon av källorna. Kontrollerad 29 oktober 2026.