Perdix perdix
Rapphönan är odlingslandskapets lilla hönsfågel, som hellre springer undan än flyger. Den har blivit ovanlig och finns i dag främst på Gotland, Öland och lokalt i Syd- och Mellansverige.
30 oktober 2026
I dag: jakttid på rapphöna i hela landet till 30 nov.
Allmän jakttid enligt jaktförordningen. Detaljerna står under Jakttid.
Rapphönstupp på en stubbåker på hösten. Bilden är AI-genererad.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rapphöna; Svenska Jägareförbundet, Faktablad: Rapphöna. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Gäller jaktåret 2026/27. Från 1 juli 2027 gäller jaktförordningen i lydelsen enligt SFS 2026:1693.
Alla jakttider för rapphönaKälla: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1 punkt 22. Från 1 juli 2027: SFS 2026:1693. Kontrollerad 28 oktober 2026.
Kulgevär med patron i alla fyra klasser. Rapphöna står i listan över arter där även klass 4 får användas.
Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20.
Haglen får vara högst 4,1 mm (US nr 1) i diameter.
Hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 eller .410 får också användas.
Luftgevär får också användas på rapphöna.
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 14 §, 3 kap. 13 §, 3 kap. 12 §, 3 kap. 14 § och 6 kap. 10 §. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Rapphönan är något mindre än järpen, med rund kropp och litet huvud. I flykten syns den rostbruna stjärten tydligt.
Ansikte och hals är orangebruna med skarpa gränser, bröstet är grått och sidorna har breda kastanjebruna strimmor.
Uppfloget är mycket bullrigt, till skillnad från kornknarrens och vaktelns.
Rapphönsen flyger sällan, och då lågt över åkern med susande vingslag och korta glidflykter.
Källa: Finlands viltcentral (riista.fi), Rapphöna; Svenska Jägareförbundet, Rapphöna. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Tuppen har en tydlig ”hästsko” under bröstet.
Hönan saknar hästskon eller har bara en svag. Hennes skulderfjädrar har raka streck med kors.
Ungfåglar har spetsiga yttersta vingpennor. Hos vuxna är spetsen mer rundad.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rapphöna. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Rapphöns äter olika växtdelar, frön av ogräs och insekter.
De små kycklingarna är helt beroende av insekter de första tre veckorna.
Under häckningen lever rapphöns i par. De lägger stora kullar, 10–15 ägg, som väger upp för att de lever kort.
Torrt fjolårsgräs är en utmärkt plats för boet.
Ägg eller ungar per kull: 10–15.
Rapphöns är stannfåglar. Vid svåra snöförhållanden kan de flytta ett par mil och sedan återvända på våren.
Kråkor, skator, kajor och nötskrikor plundrar ofta bon. Räv och grävling tar både kycklingar och vuxna fåglar.
Utanför häckningstiden håller rapphönsen ihop i täta flockar på högst ett tjugotal fåglar.
Källor: Svenska Jägareförbundet, Finlands viltcentral (riista.fi), Finlands viltcentral och Naturvårdsverket. Skalorna jämför arterna i samma grupp och kan bygga på olika källor. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Rapphöns sover inte i snöhålor. I stället gräver flocken en gemensam grop i snön i en glänta, där fåglarna övernattar sida vid sida.
När fåglarna lyfter hörs ofta ett skärande, nästan metalliskt ”krri, krii, krii”.
Rapphönan hör hemma i det helt öppna landskapet och gynnas av jordbruk med kreatur.
På vintern behöver rapphöns åkermark med hög stubb, som kan hålla marken snöfri.
Arten har minskat kraftigt sedan 1940-talet, på grund av det moderna jordbruket.
Källa: Finlands viltcentral (riista.fi), Rapphöna; Svenska Jägareförbundet, Rapphöna; Svenska Jägareförbundet, Rapphöns. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Fasanhönan är nästan dubbelt så stor som rapphönan, har mycket längre stjärt och är mosaiktecknad i brunt till gult.
Kornknarren är ovanlig i Sverige. I uppflog känns den igen på varmt rödbruna vingovansidor och grova ben som hänger under fågeln.
Vakteln springer helst på marken. Den är betydligt mindre än rapphönan, med smalare kropp och spetsigare vingar.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rapphöna. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Trogna livet ut
Rapphöns är monogama och lever i par som håller livet ut.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Faktablad: Rapphöna
Böter redan 1547
En ordningsstadga från 1547 gav böter till allmoge som fångade eller dödade rapphöns.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rapphöna
Förr ända upp till Haparanda
Rapphönan anses ha haft sin största utbredning i slutet av 1800-talet. Då fanns den så långt norrut som Haparanda.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rapphöna
75 000 utsatta varje år
Rapphöns får sättas ut för jakt utan särskilt tillstånd, och varje år sätts omkring 75 000 ut.
Källa: Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets förslag på jakttider
Ny stam på fem år
En hel rapphönspopulation kan bytas ut på fem år, oavsett om det jagas eller inte.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rapphöna
1. När får du jaga rapphöna i hela landet?
Rapphöna har allmän jakttid 16 sept–30 nov i hela landet.
Källa: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1 punkt 22. Läs om jakttiden
2. Vilka kulpatroner får du använda vid jakt på rapphöna?
Kulgevär med patron i alla fyra klasser. Rapphöna står i listan över arter där även klass 4 får användas (2 kap. 14 §).
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8. Läs om vapnen
3. Ungefär hur många par av rapphöna häckar i Sverige?
Häckande par i Sverige: 14 000 par (tidigt 2000-tal).
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rapphöna. Läs om hur arten lever
Du fick 0 av 3 rätt.
Kursens modul om artkännedom har fler frågor, med förklaring till varje svar.
Testa kursen gratisArtkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.
Kontrollerad 29 oktober 2026.