Grävling
Meles meles
Grävlingen är ett mårddjur som lever i familjegrupper i gryt och sover bort en stor del av vintern. Resten av året går den mest efter daggmask.
- Jakt
- 1 aug–31 jan
- Ungar
- 2–3, födda i mars
Här skiljer de sig
Allmän jakttid
Grävling1 aug–31 jan
SkogsmårdOlika i olika län
Iller1 sept–28 (29) feb
JärvIngen allmän jakttid
Kulpatroner
GrävlingKlass 1, 2 och 3
Skogsmård och illerAlla fyra klasser
JärvKlass 1 och 2
Hagelgevär
GrävlingKaliber 12, 16 och 20
Skogsmård och illerKaliber 12 till .410
JärvBara vid skyddsjakt
Vikt
Grävling4,5–24 kg (beroende på årstid)
Skogsmård0,65–1,8 kg
Iller0,38–1,5 kg
Järv10–20 kg
Längd
Grävling60–90 cm (kroppen)
Skogsmård42–56 cm (kroppen)
Iller30–45 cm (kroppen)
Järv69–83 cm (kroppen)
Ägg eller ungar per kull
Grävling2–3
Skogsmård1–4
Iller3–7
Järv1–4
Dräktighet
GrävlingIngen uppgift
SkogsmårdIngen uppgift
Iller40–42 dygn
Järv40–50 dygn (efter fördröjd implantation)
Antal i Sverige
Grävling250 000 djur
Skogsmård30 000 djur (2019)
Iller24 000 djur (2019)
Järv675–731 djur (2025)
Meles meles
Grävlingen är ett mårddjur som lever i familjegrupper i gryt och sover bort en stor del av vintern. Resten av året går den mest efter daggmask.
Martes martes
Skogsmården håller sig i skyddet av skogen och vilar på dagen i ekorrbon eller stenskravel. Den tar både ekorrar och skogshöns men äter också bär och frukt.
Mustela putorius
Illern är ett litet mårddjur som hör hemma i södra Sveriges jordbruksbygd. Den håller gärna till nära gårdar och vatten, där det finns gott om gnagare, kaniner och fågelägg.
Gulo gulo
Järven är ett kraftigt mårddjur som hör hemma i fjällen och följer renen. Den lever ensam i stora revir och har på senare årtionden spritt sig ut i skogslandet.
Parning nu, ungar senare
Flera mårddjur har fördröjd implantation: embryot väntar med att utvecklas, så att parning och födsel kan ske vid olika tider på året.
Källa: Naturvårdsverket, Reproduktionsperioder och andra störningskänsliga perioder hos vissa mindre däggdjur (rapport 7126)
Stenmården kom som fripassagerare
Stenmården har troligen kommit till Sverige som fripassagerare på en lastbil eller liknande, från Centraleuropa eller Danmark.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Stenmård (Martes foina)
Färre rävar gav fler mårdar
När rävskabben fick rävstammen att minska på 1970- och 80-talen blev mårdarna fler, eftersom konkurrensen från räven minskade.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Rävens föda
Minken tar maten
Minken konkurrerar om föda med inhemska mårddjur som småvessla, iller och utter.
Källa: Naturvårdsverket, Mink
Artkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.
Kontrollerad 29 oktober 2026.