Gulo gulo
Järven är ett kraftigt mårddjur som hör hemma i fjällen och följer renen. Den lever ensam i stora revir och har på senare årtionden spritt sig ut i skogslandet.
Ingen allmän jakttid
Järven är fridlyst och får bara jagas under strikt kontrollerade former. Skyddsjakt och viss licensjakt kan tillåtas när förutsättningarna är uppfyllda, för att reglera antalet järvar och förebygga skador på tamdjur och renar. Länsstyrelsen beslutar om så gott som all järvjakt.
Källa: Naturvårdsverket, Jakt på järv. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Järv på snö i fjällbjörkskog. Bilden är AI-genererad.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Rovdjur (identifiera statens vilt); Svenska Jägareförbundet, Järv; Naturvårdsverket, Järv, antal individer i Sverige; Naturvårdsverket, Jakt på järv. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Kulgevär med patron i klass 1 eller 2. Klass 3 och 4 får bara användas vid viss skyddsjakt.
Hagelgevär får bara användas vid skyddsjakt som länsstyrelsen beslutat, från helikopter eller med ställande hund. Haglen ska då vara minst 4,0 och högst 8,0 mm.
Enhandsvapen får användas vid skyddsjakt med ställande hund, då med expanderande .22 Winchester Magnum Rimfire, och vid skyddsjakt på årsungar i lya.
Lasersikte får inte användas vid jakt på järv.
Ett halvautomatiskt kulgevär får ha högst två patroner i magasinet och en i patronläget vid jakt på järv.
Vid skyddsjakt som länsstyrelsen beslutat får klass 3 användas när jakten sker med ställande hund, och kulan ska då vara expanderande. Vid skyddsjakt på årsungar i lya får även klass 4 användas.
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 13 och 18 §§, 2 kap. 18 §, 3 kap. 13 och 18 §§, 5 kap. 9 §, 5 kap. 10 § och 2 kap. 5 §. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Pälsen är kraftig och svartbrun med ljusare fält runt ansiktet och bakåt längs sidorna och över svansroten.
Tassarna är stora och öronen nästan dolda i pälsen. Svansen är yvig men ganska kort.
Kroppen är ganska kort och kraftig med tjocka ben, så järven påminner mer om en liten björn än om ett mårddjur.
Alla fötter har kraftiga klor som delvis går att dra in.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Rovdjur (identifiera statens vilt); Svenska Jägareförbundet, Järv. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Ungarnas framtassar mäter 9–11 cm i april och maj, de vuxnas 12–14 cm med hälen inräknad.
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, Rovdjursspår i snö. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Ren är ett viktigt byte på vintern, och järven tar också harar, rävar och större fåglar. Ändå räknas den inte som någon skicklig jägare: den behöver rätt snöförhållanden för att lyckas och äter därför ofta kadaver.
På sommaren lever järven främst av smågnagare, ägg, fåglar och andra mindre djur.
En hane parar sig med flera honor, och parningen sker mellan april och augusti.
Det befruktade ägget fäster i livmodern och börjar utvecklas först i januari. Sedan är honan dräktig i 40–50 dagar, och de flesta ungarna föds kring månadsskiftet februari–mars.
Ungarna kommer ut ur lyan under senvåren, nästan alltid tillsammans med mamman.
Ägg eller ungar per kull: 1–4. Dräktighet: 40–50 dygn (efter fördröjd implantation).
Järven håller revir. Vuxna honor har revir på i genomsnitt omkring 150 km², hanar omkring 600 km².
Det har hänt att järvar brutit sig in i tomma fjällstugor och förstört inredning och matförråd.
På vintern bor järven i en lya som den gjort i snön.
Källor: Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västerbotten, Naturhistoriska riksmuseet och Finlands viltcentral. Skalorna jämför arterna i samma grupp och kan bygga på olika källor. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Järven har fem tår på alla tassar, men den innersta syns inte alltid i spåret. Framfotens största häldyna syns nästan alltid.
Järven rör sig i galopp, och spåret syns då som grupper om tre eller fyra avtryck med 80–140 cm mellan.
Järven finns i fjällen och fjällnära områden och på flera platser i Norrlands inland.
Den tätaste förekomsten finns i västra Jämtland och Härjedalen, men arten har spridit sig allt längre söderut och österut i skogslandskapet.
Järvens utbredning i Skandinavien hänger ihop med renens.
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, Rovdjursspår i snö; Naturhistoriska riksmuseet, Rovdjur (identifiera statens vilt); Naturvårdsverket, Nya inventeringsresultat visar stabil och växande järvstam; Svenska Jägareförbundet, Järv. Kontrollerad 29 oktober 2026.
I snö förväxlas järvens spår oftast med grävling, lo eller björn.
Grävlingens tassavtryck är bara 5–7 cm långt och 3,5–4 cm brett.
Lodjurets stämplar är runda. Alla tår är olika långa, så avtrycket blir inte symmetriskt som hunddjurens.
Björn i viltguidenGrävling i viltguidenLodjur i viltguiden
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, Rovdjursspår i snö; Naturhistoriska riksmuseet, Djurspår i snö. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Galopp är vardagsgång
Stora rovdjur galopperar oftast bara när de är stressade. Järven är undantaget: galopp är dess normala gångart.
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, Rovdjursspår i snö
1 250 kilometer fågelvägen
Med hjälp av DNA har man följt två järvhanar som flyttade 800 respektive 1 250 km fågelvägen.
Källa: Naturvårdsverket, Nationell förvaltningsplan för järv (2016)
Ett kylskåp i marken
Järven gräver ibland ner mat på en sval plats, ungefär som ett kylskåp. Den kan också hänga upp bytet i ett träd.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Faktablad: Järv
Bara hundra kvar
På 1960-talet uppskattades antalet järvar i Sverige till bara omkring 100.
Källa: Naturvårdsverket, Nationell förvaltningsplan för järv (2016)
Tillbaka i skogen 1999
År 1999 hittades för första gången på 100 år en järv med ungar i skogslandskapet utanför fjällänen. Sedan dess har järven spridit sig där.
Källa: SLU Viltskadecenter, Inventering av järv
1. Vilken av de här arterna har ingen allmän jakttid?
Järven är fridlyst och får bara jagas under strikt kontrollerade former. Skyddsjakt och viss licensjakt kan tillåtas när förutsättningarna är uppfyllda, för att reglera antalet järvar och förebygga skador på tamdjur och renar. Länsstyrelsen beslutar om så gott som all järvjakt.
Källa: Naturvårdsverket, Jakt på järv. Läs om jakten
2. Vilka kulpatroner får du använda vid jakt på järv?
Kulgevär med patron i klass 1 eller 2. Klass 3 och 4 får bara användas vid viss skyddsjakt (2 kap. 13 och 18 §§).
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8. Läs om vapnen
3. Vilken vikt stämmer för järv?
Vikt: 10–20 kg.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Rovdjur (identifiera statens vilt). Läs om hur arten lever
Du fick 0 av 3 rätt.
Kursens modul om artkännedom har fler frågor, med förklaring till varje svar.
Testa kursen gratisArtkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.
Kontrollerad 29 oktober 2026.