1. Start
  2. Viltguiden
  3. Mårddjur
  4. Grävling

Grävling

Meles meles

Grävlingen är ett mårddjur som lever i familjegrupper i gryt och sover bort en stor del av vintern. Resten av året går den mest efter daggmask.

30 oktober 2026

I dag: jakttid på grävling i hela landet till 31 jan 2027.

Allmän jakttid enligt jaktförordningen. Detaljerna står under Jakttid.

Grävling med svartvitrandigt huvud på mossig skogsmark med blåbärsris juliaugseptoktnovdecjanfebmarsaprilmajjuniHela landet
  • Jakttid

Grävling på mossig skogsmark. Bilden är AI-genererad.

I korthet

Ungar
2–3, födda i mars
Vintervila
November–mars
Föda
Allätare, gärna daggmask
Grupp
Klaner på upp till 12
Utbredning
Nästan hela landet
Fällda 2023/24
Cirka 18 000

Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Gryt: räv och grävling; Svenska Jägareförbundet, Predatorkontroll; Svenska Jägareförbundet, Grävling; Svenska Jägareförbundet, Grävling finns över hela landet – förutom Gotland. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Jakttid

Hela landet
1 aug–31 jan

Gäller jaktåret 2026/27. Från 1 juli 2027 gäller jaktförordningen i lydelsen enligt SFS 2026:1693.

Alla jakttider för grävling

Källa: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1 punkt 7. Från 1 juli 2027: SFS 2026:1693. Kontrollerad 28 oktober 2026.

Vapen

Kulgevär

Kulgevär med patron i klass 1, 2 eller 3.

Patron i klass 4 får användas på grävling bara vid jakt under jord, vid gryt eller lya och vid jakt med ställande hund.

Hagelgevär

Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20.

Haglen får vara högst 4,1 mm (US nr 1) i diameter.

Enhandsvapen

Enhandsvapen får användas vid jakt under jord, vid gryt eller lya och vid jakt med ställande hund.

Sikte och ljus

Fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än jakt får användas. Ficklampa får användas när djuret avlivas vid jakt med ställande hund och vid jakt vid gryt eller lya.

Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 11–13 §§, 2 kap. 15 §, 3 kap. 13 §, 3 kap. 12 §, 5 kap. 8 § och 2 kap. 8 §. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Kännetecken

Huvudet är svartvitrandigt med grå kinder.

Kroppen är knubbig med kort svans och avlångt huvud.

Benen är korta och svarta, med breda fötter och långa klor.

Källa: SLU, Djurfakta (skolmaterial till Tema älg); Svenska Jägareförbundet, Grävling. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Så lever den

Föda

Grävlingen är en plockare och ingen effektiv jägare. Den äter gärna daggmask, och på sommaren och hösten mycket säd och bär.

När småviltet får ungar står fågelägg, kycklingar och harungar på menyn, och grävlingen plundrar bon.

Fortplantning

Honorna får sin första kull tidigast vid två års ålder och bara 2–3 ungar per kull, så stammen växer långsamt.

Grävlingen har fördröjd implantation och kan därför para sig året om. De flesta parar sig direkt efter att ungarna har fötts, men särskilt ungdjur kan para sig på sommaren och hösten.

Familjen håller ihop till september eller oktober.

Ägg eller ungar per kull: 2–3.

Grävling 2–3
Skogsmård 1–4
Iller 3–7
Järv 1–4
07

Beteende

Grävlingen är mest aktiv på natten. Till skillnad från andra mårddjur går eller travar den för det mesta.

Vid blidväder kan grävlingen vakna under vintern och gå ut och leta föda.

Familjegruppen försvarar sitt gryt mot andra grävlingar.

Storlek

Vikt: 4,5–24 kg (beroende på årstid). Längd: 60–90 cm (kroppen).

Grävling 4,5–24 kgberoende på årstid
Skogsmård 0,65–1,8 kg
Iller 0,38–1,5 kg
Järv 10–20 kg
025 kg

I Sverige

Antal i Sverige: 250 000 djur.

Grävling 250 000 djur
Skogsmård 30 000 djur2019
Iller 24 000 djur2019
Järv 675–731 djur2025
0250 000 djur

Källor: Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuseet och Finlands viltcentral. Skalorna jämför arterna i samma grupp och kan bygga på olika källor. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Spår och livsmiljö

Spår

Spåret är 5–7 cm långt och 3,5–4 cm brett. Framtassen har längre klor och två små bakre trampdynor.

När grävlingen gräver ut sina hålor blir det en fåra i marken. Den klär grytet med torrt gräs, löv eller mossa, och rester kan ligga utanför öppningen.

Runt grävlingsgrytet finns ofta toalettgropar: små öppna hål med spillning.

Livsmiljö

Grävlingen finns nästan överallt utom i fjällen och på Gotland.

Den bor helst i lövskog men ibland under hus.

Grytet är en hålighet i marken, antingen mellan klippblock eller ett gångsystem som grävlingen själv grävt i sand eller lera.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Djurspår i snö; Naturhistoriska riksmuseet, Gryt: räv och grävling; Svenska Jägareförbundet, Predatorkontroll; SLU, Djurfakta (skolmaterial till Tema älg); Svenska Jägareförbundet, Grävling. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Förväxling

Räv och grävling bor båda i gryt, och det kan vara svårt att avgöra vems gryt det är. Ibland delar de till och med ett stort gryt.

I snö kan järvens spår förväxlas med grävlingens.

Rödräv i viltguidenJärv i viltguiden

Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Gryt: räv och grävling; Länsstyrelsen Västerbotten, Rovdjursspår i snö. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Visste du?

  • Gryt som är hundratals år

    Ett grävlingsgryt kan bli hundratals år gammalt.

    Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Gryt: räv och grävling

  • Halva vikten försvinner

    Under vintervilan kan grävlingen tappa upp till halva sin vikt.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Grävling

  • Äter getingbon hela

    Grävlingen gräver upp getingbon och äter vaxkakorna hela, eftersom tassarna är för stora för att pilla ut larverna. Det finns till och med grävlingar som har vält bikupor för att komma åt honungen.

    Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Uppgrävda getingbon

  • Ända upp till Kiruna

    Avskjutningsrapporterna visar att enstaka grävlingar fälls så långt norrut som i Kiruna.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Grävling finns över hela landet – förutom Gotland

  • Färre grävlingar, fler rävar

    I England minskade man grävlingarna kraftigt för att bromsa spridningen av tuberkulos. Då ökade rävarna.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Grävlingjakt kan öka rävstammen

Testa dig

1. När får du jaga grävling i hela landet?

2. Vilka kulpatroner får du alltid använda vid jakt på grävling?

3. Vilken vikt stämmer för grävling (beroende på årstid)?

Artkännedom på teoriprovet

Artkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.