Canis lupus
Vargen lever i familjegrupper som jagar älg och rådjur i stora revir. Den var nästan utrotad i Skandinavien men finns i dag i stora delar av Sverige.
Ingen allmän jakttid
Vargen är fridlyst och får bara jagas under strikt kontrollerade former. Skyddsjakt och viss licensjakt kan tillåtas när förutsättningarna är uppfyllda, för att reglera antalet vargar och förebygga skador på tamdjur och renar. Länsstyrelsen beslutar om så gott som all vargjakt.
Källa: Naturvårdsverket, Jakt på varg. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Varg i vinterpäls i en snöig tallskog. Bilden är AI-genererad.
Källa: SLU Viltskadecenter, Rovdjurskunskap för tjänstemän: Varg; Naturhistoriska riksmuseet, Rovdjur (identifiera statens vilt); Naturvårdsverket, Varg, population Skandinavien; Naturvårdsverket, Jakt på varg. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Kulgevär med patron i klass 1.
Patron i klass 2, 3 eller 4 får inte användas på varg.
Hagelgevär med hagelpatroner får inte användas på varg.
Undantag: vid skyddsjakt som länsstyrelsen beslutat och som sker från helikopter får hagelgevär användas, med hagel på minst 4,0 och högst 8,0 mm.
Slugpatron får inte användas på varg. Undantaget för slug gäller bara vildsvin, dovhjort, mufflonfår och rådjur.
Ett halvautomatiskt kulgevär får ha högst två patroner i magasinet och en i patronläget vid jakt på varg.
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 11 §, 2 kap. 12–14 §§, 3 kap. 13 §, 3 kap. 18 §, 3 kap. 16 § och 2 kap. 5 §. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Skandinaviska vargar är grå, vita och gula med inslag av röda toner, ibland med mörkare partier över ryggen.
Typiskt är gulaktiga sidor och ben. En varg är aldrig bara grå, vit och svart.
Kinderna och hakan är ljusa, men det ljusa går aldrig upp över ögonen.
Svanstippen är oftast svart, men vit svanstipp förekommer också regelbundet.
Källa: SLU Viltskadecenter, Rovdjurskunskap för tjänstemän: Varg; Naturhistoriska riksmuseet, Varg. Kontrollerad 29 oktober 2026.
En hanvalp kan redan i slutet av sitt första levnadsår vara lika stor som en vuxen hane.
Årsvalpar har en lite annorlunda färgteckning, men det krävs erfarenhet för att se skillnaden.
Källa: SLU Viltskadecenter, Rovdjurskunskap för tjänstemän: Varg. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Familjegrupper och revirpar lever främst på klövvilt: älg, rådjur, dovvilt, kronvilt och ren. Ju fler rådjur i reviret, desto troligare att rådjur blir den största delen av födan.
Vildsvin är undantaget. Vargar tar dem ibland, men inte alls i den omfattning som de finns i landskapet.
Luktsinnet är så känsligt att vargen kan vädra en älg på ett par kilometers avstånd.
Parningen sker i februari och mars. Tiken är dräktig i ungefär 65 dygn och valparna föds i slutet av april eller början av maj.
Vargar får valpar först vid två års ålder och kan sedan få en kull varje år tills de är över tio år.
Ägg eller ungar per kull: 1–11. Dräktighet: 65 dygn.
En flock är oftast en familj: ett föräldrapar med årets och fjolårets valpar.
Under senhösten och vintern kan hela familjen vandra tillsammans i reviret, och 20 km på ett dygn är inte ovanligt.
De flesta unga vargar lämnar sitt födelserevir när de är drygt ett år gamla, för att hitta eget revir och en partner.
Källor: SLU Viltskadecenter, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och Finlands viltcentral. Skalorna jämför arterna i samma grupp och kan bygga på olika källor. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Framtassens avtryck är 9–10 cm långt mätt utan klor, och bakfoten är något mindre. De två mellersta tårna är lika långa.
Spåret går ofta målmedvetet och energisnålt framåt. Vargen springer inte hit och dit och nosar som hundar ofta gör.
Vargen urinmärker reviret och krafsar ofta i marken med alla fyra tassar intill urinmärket.
Vargar ylar för att samla flocken och för att hävda reviret, oftast på kvällen eller natten.
Vargen trivs i de flesta miljöer. Enstaka vargar kan dyka upp långt från reviren, oftast unga djur som söker partner och eget revir.
De flesta vargar finns i Mellansverige, men arten förekommer både norr och söder om det området.
Ett vargrevir är i genomsnitt omkring 920 km² stort.
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, Rovdjursspår i snö; SLU Viltskadecenter, Rovdjurskunskap för tjänstemän: Varg; Svenska Jägareförbundet, Faktablad: Varg; Naturhistoriska riksmuseet, Varg; Naturhistoriska riksmuseet, Rovdjur (identifiera statens vilt). Kontrollerad 29 oktober 2026.
Varg kan förväxlas med vargliknande hundar. Hos vargen går det vita fältet på strupen och nedre delen av ansiktet aldrig upp över ögonen, något det ofta gör hos varglika hundar.
Ett enskilt tassavtryck räcker inte för att skilja varg från hund. Du behöver också se hur djuret har rört sig och betett sig.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Varg; Länsstyrelsen Västerbotten, Rovdjursspår i snö. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Sju vargar blev en stam
Hela den skandinaviska vargstammen härstammar från bara sju vargar som har vandrat in från den finsk-ryska populationen.
Källa: Naturvårdsverket, Varg, inavel i Skandinavien
Världsrekord från Skandinavien
Världsrekordet för en vandrande varg med GPS-halsband hålls av en skandinavisk tik. Hon gick 1 100 km, från södra Skandinavien till nordöstra Finland.
Källa: SLU Viltskadecenter, Rovdjurskunskap för tjänstemän: Varg
Färre än tio kvar
När vargen fridlystes fanns troligen färre än tio vargar kvar i hela Skandinavien.
Källa: Naturvårdsverket, Nationell förvaltningsplan för varg (2016)
En av de första arterna
Vargen kom till Sverige för 10 000–12 000 år sedan och var en av de första arterna i landet.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Varg
Samma art som hunden
Varg och hund är samma art. De kan para sig och få valpar som själva kan få ungar.
Källa: SLU Viltskadecenter, Rovdjurskunskap för tjänstemän: Varg
1. Vilken av de här arterna har ingen allmän jakttid?
Vargen är fridlyst och får bara jagas under strikt kontrollerade former. Skyddsjakt och viss licensjakt kan tillåtas när förutsättningarna är uppfyllda, för att reglera antalet vargar och förebygga skador på tamdjur och renar. Länsstyrelsen beslutar om så gott som all vargjakt.
Källa: Naturvårdsverket, Jakt på varg. Läs om jakten
2. Vilka kulpatroner får du använda vid jakt på varg?
Kulgevär med patron i klass 1 (2 kap. 11 §). Patron i klass 2, 3 eller 4 får inte användas på varg (2 kap. 12–14 §§).
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8. Läs om vapnen
3. Vilken vikt stämmer för varg?
Vikt: 30–60 kg.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Rovdjur (identifiera statens vilt). Läs om hur arten lever
Du fick 0 av 3 rätt.
Kursens modul om artkännedom har fler frågor, med förklaring till varje svar.
Testa kursen gratisArtkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.
Kontrollerad 29 oktober 2026.