Mergus merganser
Storskraken är en stor, fiskätande dykand som du ser vid klara sjöar, älvar och längs kusten i nästan hela landet. Hanen känns igen på den ljusa kroppen och det mörka huvudet.
31 oktober 2026
I dag: jakttid på storskrake i hela landet till 31 jan 2027.
Allmän jakttid enligt jaktförordningen. Detaljerna står under Jakttid.
Storskrakhane i praktdräkt. Bilden är AI-genererad.
Källa: Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets förslag på ändringar av jakttider (NV-06912-24); Svenska Jägareförbundet, Storskrake; Naturhistoriska riksmuseet, Storskrake. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Gäller jaktåret 2026/27. Från 1 juli 2027 gäller jaktförordningen i lydelsen enligt SFS 2026:1693.
Alla jakttider för storskrakeKälla: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1 punkt 15 och 9 §. Från 1 juli 2027: SFS 2026:1693. Kontrollerad 28 oktober 2026.
Kulgevär med patron i alla fyra klasser. Storskrake räknas till skrakar, som står i listan över arter där även klass 4 får användas.
Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20.
Haglen får vara högst 4,1 mm (US nr 1) i diameter.
Hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 eller .410 får också användas.
I eller inom 100 meter från en våtmark får du inte skjuta hagel med en viktprocent bly eller mer, och inte ha sådana patroner med dig.
Luftgevär får också användas på storskrake.
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 14 §, 3 kap. 13 §, 3 kap. 12 §, 3 kap. 14 §, 6 kap. 10 § och 3 kap. 15 §. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Storskraken är en stor, långsmal och strömlinjeformad dykand med tofs i nacken och en krok längst ut på näbben.
I flykten ligger näbb, kropp och stjärt i linje och vingarna hålls raka. Den kan då påminna mer om en lom eller dopping än om andra änder.
En simmande storskrake drar in halsen, som då ser kort och bakåtlutad ut.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Storskrake. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Hanen har till stor del ljus kropp, med rosa ton på vintern, grönsvart huvud, svart rygg och röd näbb.
Honan är grå med rödbrunt huvud och tofs i nacken. Gränsen mellan det rödbruna huvudet och den grå kroppen är skarp.
På hösten är vuxna hanar, honor och ungfåglar lika. Hanen känns då igen på den stora vita vingfläcken som går tvärs över vingen. Hos honor och unga slutar fläcken vid armpennorna.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Storskrake; Finlands viltcentral, Storskrake. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Storskraken lever av olika slags småfisk som den dyker efter.
När storskrakarna ruggar och byter vingpennor samlas de ofta i mycket stora flockar.
Storskraken tål kyla och övervintrar gärna så länge vattnet inte fryser. Fryser det flyttar den ofta åt sydväst.
De som flyttar ger sig av från slutet av september till november, till mellersta och västra Europa, och kommer tillbaka i april och maj.
Högsta kända ålder: 14 år och 10 månader.
Källor: Svenska Jägareförbundet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturvårdsverket. Skalorna jämför arterna i samma grupp och kan bygga på olika källor. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Storskraken är oftast tystlåten. Hanens spelläte är ett dovt, grodliknande knorrande, och honan låter hackande eller skrattande när hon uppvaktas.
I flykten låter den mer, med snabba, malande och skrockande läten.
Storskraken finns i hela landet utom i högfjällen och trivs bäst i fiskrika, klara vatten.
Den häckar längs kusten och vid sjöar och vattendrag.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Storskrake. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Småskraken liknar storskraken i båda könen. Storskrakshanen är vit på nedre delen av halsen och bröstet, och storskrakshonan har skarp gräns mellan brunt huvud och gråvit hals. Det saknar småskraken.
Småskrakens näbb är smalare vid basen och lite uppåtböjd, och den tunna, spretiga tofsen gör att huvudet ser mindre ut.
Knipans hona har också brunt huvud mot gråbrun kropp, men har en vit halsring.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Storskrake; Svenska Jägareförbundet, Småskrake; Naturhistoriska riksmuseet, Knipa. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Fiskar i drev
På senhösten och vintern samlas ibland mycket stora flockar storskrakar och fiskar tillsammans. Det kallas skrakdrev.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Storskrake
Näbb med sågtänder
Näbben är lång, smal och sågtandad, och överkäken böjer ner i en tydlig krok.
Källa: Finlands viltcentral, Storskrake
Bo i skorstenen
Storskraken häckar i håligheter nära vatten, ibland i skorstenar och under sommarstugor.
Källa: Finlands viltcentral, Storskrake
Flockar på tiotusentals
Utanför häckningstiden är storskraken mycket sällskaplig och kan bilda flockar på tiotusentals fåglar.
Källa: Finlands viltcentral, Storskrake
Flyger i plog som gäss
Flockar på flyttning är mindre och flyger på rad eller i en formation som liknar gässens.
Källa: Svenska Jägareförbundet, Storskrake
1. När får du jaga storskrake i Blekinge län?
Storskrake har allmän jakttid 21 aug–31 jan i Blekinge län.
Källa: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1 punkt 15. Läs om jakttiden
2. Vilka kulpatroner får du använda vid jakt på storskrake?
Kulgevär med patron i alla fyra klasser. Storskrake räknas till skrakar, som står i listan över arter där även klass 4 får användas (2 kap. 14 §).
Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8. Läs om vapnen
3. Ungefär hur många par av storskrake häckar i Sverige?
Häckande par i Sverige: 41 000 par (2025).
Källa: Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets förslag på ändringar av jakttider (NV-06912-24). Läs om hur arten lever
Du fick 0 av 3 rätt.
Kursens modul om artkännedom har fler frågor, med förklaring till varje svar.
Testa kursen gratisArtkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.
Kontrollerad 29 oktober 2026.