1. Start
  2. Viltguiden
  3. Duvor
  4. Ringduva

Ringduva

Columba palumbus

Ringduvan är den enda duvan med allmän jakttid i Sverige. Den hämtar mycket av sin mat på åkrarna, och på hösten drar de flesta mot sydväst i stora flockar.

30 oktober 2026

I dag: jakttid på ringduva i hela landet till 31 dec.

Allmän jakttid enligt jaktförordningen. Detaljerna står under Jakttid.

Ringduva med vit halsfläck och vinrött bröst på en gräsmark juliaugseptoktnovdecjanfebmarsaprilmajjuni12
  • Jakttid

Ringduva på en gräsmark. Bilden är AI-genererad.

I korthet

Bestånd
500 000–1 000 000 par
Kullar
2–3 per år, 2 ägg i varje
Föda
Frön och frukter
Flyttar
Mitten av september–oktober
Högsta ålder
15 år och 11 månader

Källa: Svenska Jägareförbundet, Ringduva; Naturhistoriska riksmuseet, Ringduva. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Jakttid

1Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län
1 aug–31 dec
2Övriga delar av landet
16 aug–31 dec

Gäller jaktåret 2026/27. Från 1 juli 2027 gäller jaktförordningen i lydelsen enligt SFS 2026:1693.

Alla jakttider för ringduva

Källa: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1 punkt 27 och bilaga 1 punkt 26. Från 1 juli 2027: SFS 2026:1693. Kontrollerad 28 oktober 2026.

Vapen

Kulgevär

Kulgevär med patron i alla fyra klasser. Ringduva räknas till duvor, som står i listan över arter där även klass 4 får användas.

Hagelgevär

Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20.

Haglen får vara högst 4,1 mm (US nr 1) i diameter.

Hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 eller .410 får också användas.

Luftgevär

Luftgevär får också användas på ringduva.

Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 14 §, 3 kap. 13 §, 3 kap. 12 §, 3 kap. 14 § och 6 kap. 10 §. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Kännetecken

Ringduvan är Sveriges största duva.

På halsen har den vita fläckar omgivna av grönskimrande fjädrar. På vingarnas ovansida syns tydliga, vita fält formade som en nymåne.

Bröstet har en djupt vinröd ton, och stjärten har ett brett svart band längst ut.

I flykten ser den ut att ha stort bröst och lång stjärt. Flykten är rak, med kraftiga vingslag.

Källa: Svenska Jägareförbundet, Ringduva; Naturhistoriska riksmuseet, Ringduva; Finlands viltcentral (riista.fi), Ringduva. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Kön och ungdjur

Unga ringduvor saknar den vita halsringen och liknar därför skogsduvan mer än de vuxna gör.

Källa: Svenska Jägareförbundet, Ringduva. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Så lever den

Föda

Ringduvan är vegetarian, och födan består mest av frön och frukter.

Under vissa delar av året hämtar den nästan all sin föda i jordbrukslandskapet.

På åkern väljer den glesa eller redan skadade odlingar, där den lätt kan landa. Helst tar den ärtor, men vete lockar också där det finns liggsäd eller barfläckar i grödan.

Fortplantning

Boet ligger i ett träd. Ringduvan lägger två till tre kullar om året, med två ägg i varje.

Därför kan man hitta häckande ringduvor från början av april till slutet av september i södra Sverige.

Äggen ruvas i 15–17 dygn, och ungarna är flygfärdiga efter 21–28 dygn.

Ägg eller ungar per kull: 2. Ruvning: 15–17 dygn.

Beteende

Under normala vintrar stannar ett litet antal ringduvor kvar i Sydsverige.

Ringduvor kan göra stor skada i jordbruket, särskilt på ärtor. De äter av grödan, och spillningen kan förstöra skörden.

Utanför häckningen rör sig ringduvorna i flock. De största flyttflockarna räknas i hundratals, ibland tusentals, fåglar.

Livslängd

Högsta kända ålder: 15 år och 11 månader.

I Sverige

Häckande par i Sverige: 500 000–1 000 000 par.

Källor: Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuseet och Finlands viltcentral (riista.fi). Kontrollerad 29 oktober 2026.

Spår, läte och livsmiljö

Spår

Boet är ett skört bygge av ris, oftast i en grandunge. Äggen är vita.

Läte

Ringduvan hoar i fem stavelser, framför allt under häckningstiden.

Under häckningen har den också ett mer morrande läte.

I spelflykten slår den ihop vingtopparna så att det smäller till, och ljudet hörs på långt håll.

Livsmiljö

Ringduvan finns i mycket olika miljöer och saknas egentligen bara i fjällen och fjällnära skog. Talrikast är den i jordbruksbygd.

Den har ökat i antal och blivit en stadsfågel som numera finns i städerna och deras parker.

Källa: Finlands viltcentral (riista.fi), Ringduvan har blivit jägarnas favorit; Svenska Jägareförbundet, Ringduva; Naturhistoriska riksmuseet, Ringduva. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Förväxling

Stadsduvan och skogsduvan är mindre än ringduvan och saknar alltid de vita fälten på vingarnas ovansida.

Skogsduvan är grå utan några vita teckningar och har bara en grönskimrande fläck på halsen.

Skogsduvor flyger ofta i flock med ringduvor. Då syns det lätt att skogsduvan är klart mindre och har kortare stjärt.

Källa: Svenska Jägareförbundet, Ringduva; Naturhistoriska riksmuseet, Skogsduva; Finlands viltcentral (riista.fi), Ringduva. Kontrollerad 29 oktober 2026.

Visste du?

  • 100 000 duvor om dagen

    Sträcket av ringduvor vid Falsterbo är en mäktig syn. De bästa dagarna passerar 100 000 duvor.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Ringduva

  • Först på våren

    Ringduvan och skogsduvan är de flyttfåglar som kommer först till Sverige på våren.

    Källa: Naturhistoriska riksmuseet, Ringduva

  • Finska duvor via Sverige

    Även de finska ringduvorna flyttar mot sydväst, men först flyger de till den svenska ostkusten.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Ringduva

  • Ökade kraftigt under 1900-talet

    Antalet ringduvor ökade kraftigt i Sverige under 1900-talet.

    Källa: Svenska Jägareförbundet, Ringduva

Testa dig

1. När får du jaga ringduva i Blekinge län?

2. Vilka kulpatroner får du använda vid jakt på ringduva?

3. Hur stor är en kull hos ringduva?

Artkännedom på teoriprovet

Artkännedom är ett av de 16 ämnesområdena på teoriprovet. I kursen pluggar du arterna med lektioner och frågor som förklarar varje svar.